Känns som en vanlig vardag. Jag gick i alla fall hem vid lunch idag, förkylningen tog över lite väl på kroppen och knoppen och jag kände att jag var tvungen att gå hem och lägga mig under täcket och i alla fall få några timmar till att göra ett försök att reparera mig. Nu är humöret bra, men kroppen fortfarande inte bra. Anita tror att jag är frisk, men ett glatt humör kan ju göra en hel del.


Imorgon ska jag jobba i alla fall, jag har två dagar på fjelltrekk innan ledigheten så det är lugnt. Där är det både lite folk och man behöver inte vara ute och skotta snö hela dagarna, en av anledningarna till att jag inte blir frisk skulle jag tro är just det där skottande i snöstorm. Men nu så.


Fick också besked av mamsen idag att hon inte kommer och hälsar på i vinter, känns trist men vad gör man. Då får jag se fram emot hemresan i början av maj istället för mammas besök. Hade ju såklart varit nice att åka hem några dagar också, men det känns som ett projekt som heter bajsjobbigt. Inte nog med att restiden ligger på ungefär ett dygn så ska man hålla på att byta pass, och försöka få ledigt. Vilket jag antar leder till att jag skulle behöva jobba tre veckor i streck för att få mina lediga dagar. Men men. Det går säkert om man lägger energi på det, så jag får kolla upp det när jag är ledig på tisdag.


I övrigt så måste jag börja träna rejält när jag blivit frisk, och äta nyttigare. Känner hur fettet bara växer upp på mig. Det är den där nedrans pizzan och det faktum att vi har filmkväll varje kväll här. Men nu jäklar blir det sallad istället för pizza och morotsstänger att doppa i dippen istället för chips. Men det är faktiskt riktigt gott så det går nog!


Nu ska jag krypa ner under täcket och kolla på film innan jag somnar. Lider fortfarande av extrem trötthet så tills den försvinner blir det tidiga kvällar. God natt.