Tiden går sakta, men jag gör alltid mitt bästa för att fördriva tiden, speciellt en söndag som denna, och nu är det bara typ tre timmar kvar. Det kunde varit värre.

Det är förövrigt 36 dagar kvar tills jag beger mig till landet i väst och blir rik på att hjälpa folk åka lift. typ. Kanske också rädda små barn som har ramlat i backen och slagit sig. Då får vi dock hoppas att det inte slutar som det gjorde i fredags. Det skulle va nåt det. Jag har iaf bestämt mig för att jag hatar skråkörning med skoter. Min nacke gör ont, men den är ju iaf på bättringsvägen.

Än en gång, det kunde varit värre.

Jobb till 16,20 sen kommer papi och hämtar upp mig och sen blir det nog att slappa till nån film med sockersniffarn. Hon åker tillbaka till Linköping imorgon så det gäller att passa på. Frågan är ju om hon lever idag eftersom hon var ut igår. Men det visar sig.

Ciao.



Good times in Paris