I en perfekt värld hade nu allt löst sig, ska jag ha sån tur? Självklart inte. Jag kan lika gärna acceptera att jag aldrig kommer få någon aptit igen, gråta nonstop och skaka som en alkoholist utan alkohol är mitt nya liv. Att sova kommer förmodligen också bli helt uteslutet. Allt detta helt plötsligt.

Och det enda jag tänker är bara vad jag har gjort för fel. Jag går igenom allt den senaste veckan men jag kan inte komma på något. Om jag hade varit världens svin den senaste veckan hade jag iaf fattat varför. Aja, undrar om det är dags att gå några till varv runt lillsjön nu. För jag vet ärligt talat inte vad jag ska göra nu. Stirra in i väggen, check, packa upp alla mina ägosaker, check, fundera över allt, check. Slå mig själv på fingrarna för att låta mobilen och han va. Check. Försöka vakna från en hemsk mardröm för att sedan inse att det inte var en mardröm, check.

Jag har också provat på att läsa, kolla på tv och andra diverse saker men inget funkar. Jag vill bara inte tänka på det men det går fan inte. Lyssna på när pappa försöker skämta för att lätta upp stämmingen har jag också gjort. Han ansträngde sig verkligen märkte jag. Jag hade säkert skrattat en vanlig dag. Men inte den här dagen. Den värsta dagen i mitt liv so far.

Tänk att jag vaknade upp imorse helt ovetandes om allt det här. Aja, allt jag har att säga är att jag hoppas att du ångrar dig..